Vem tänker alltid? Man kan inte tänka alltid, man hinner ju aldrig göra något om man bara tänker. Visst man kanske kan göra några bra val istället för hastiga dåliga val. Men tänk om man sitter och tänker ''ska jag göra det, nej jag gör inte det, eller jo, nej, jag vet inte, jo nu gör jag det, nej det blir bara konstigt...'' Jag brukar tänka så, och tro mig, till slut så får man aldrig gjort det, man hittar bara på mer och mer ursäkter till varför man inte ska göra det.
''Katrin!''
Vem är Katrin? Vänta, det måste ju vara huvudpersonen Hon hette Karin innan.. Har de stavat fel? Heter hon Karin eller Katrin? Om man är författare borde man ju stava rätt på sin huvudkaraktärs namn tycker jag. Så nu vet jag inte ens vad huvudpersonen heter. Jag tycker faktiskt denna boken är väldigt krånglig, jag har ju läst 60 sidor och jag fattade bara vem som var vem för ca 10 sidor sedan.
''Här borde jag ha fått bita mig blodig i båda kinderna för att inte vrida mig i skrattparoxysmer, men jag var så imponerad av Fridas uppvisning att jag faktiskt inte ens kände lust att dra på munnen.''
Vad är det för något ord? Jag har aldrig hört det förut. Vad betyder det? Är det verkligen ett riktigt ord? Och självaste uttrycket har jag aldrig hört heller men jag antar väl att det betyder att hon inte skulle kunna hålla sig för skratt egentligen men att hon var imponerad av det Frida sa till läraren så hon hade inte lust att skratta? Konstigt uttryck i alla fall. Skrattparoxysmer, men självaste ordet låter som något med skratt, men sen låter det som ett par yxor, alltså 2 yxor men samtidigt så låter det som några byxor..
''Lättare uppdrag kunde vi inte fått''
Då tänker jag på något program som man får uppdrag på som man ska klara för att komma vidare som t ex Fångarna på fortet, eller Robbinson. Men jag tänker också på boken som vi läser i svenskan nu ''Den utvalde''. Då ska de ju få olika uppdrag (eller jobb kan man väl säga) när de blir tolv år på tolvårscermonin. Och jag vet att det är två helt olika saker...
''Jag frös i min tunna t-shirt när vi gick under träden ner för Lasarettsgatan, men på Storgatans solsida var det varmt och skönt.''
Jag brukar själv gå i t-shirt när det är jättekallt så jag fryser tills jag blir helt lila/blå (i alla fall så blir armarna/händer lila/blåa) Det brukar bara hända i skolan, hemma går jag alltid (nästan i alla fall) med jacka om jag går ut (om det är kallt), för om det är sommar så tar man ju inte jacka om det är varmt. Och jag tänker faktiskt på en viss dag på hösten när jag var i skolan. Jag tror det var i sjuan. Jag hade en lila/svart t-shirt och jag skulle gå till matsalen från Beta. Jag kommer inte ihåg så mycket annat men ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar